Dramat i Kenya fortsätter.
När Kenya gick till val i december 2007 sågs det av många som en milstolpe i kampen för ett demokratiskt Afrika. Men när valresultatet tillkännagavs anklagade utmanaren Raila Odinga den sittande presidenten Mwai Kibaki för att ha fuskat till sig segern. Landsomfattande kravaller bröt ut. Omkring 1500 människor dödades, 600 000 blev hemlösa. Människor låstes in och brändes ihjäl, de mördades med machetes och spjut. Minnet av folkmordet i Rwanda blev åter levande. Författaren Michela Wrong pekar på hur britterna under kolonialtiden etablerade ett hierarkiskt stamtänkande som fortfarande präglar landet.
Läs min essä i Svenska Dagbladet här.
Etiopierna i Jerusalem
Sedan urminnes tider bor en grupp etiopiska munkar på taket av den heliga gravens kyrka i Jerusalem. Jag var där och besökte dem 2008. Jag blev väldigt fascinerad av deras historia. Den knyter an till temat i min senaste roman, “Makida – drottningen av Saba”. Det sägs att de första etiopierna i Jerusalem var de som följde Makida på hennes resa dit på 900-talet före Kristus då hon skulle träffa kung Salomo. Jag skrev en essä i Dagens Nyheter som publicerades på julafton 2008. Läs texten här.
Bottenmiljarden.
Under de senaste årtiondena har vi fått bevittna en omvälvning utan motstycke i historien. Massfattigdomen har så gott som utrotats i delar av världen som tidigare varit synonyma med svält och misär. Medan den övriga världen bytt massfattigdom mot ekonomisk utveckling tycks de afrikanska länderna ha kört fast. Tillväxten uteblir, korruptionen härjar, länder faller sönder. Varför hjälper det inte att hjälpa Afrika?
Lejonet av Juda begravdes som en hund.
Jag är djupt fascinerad, närmast trollbunden av Etiopiens spännande historia. Jag har själv bidragit med dokumentationen i form av min roman “Makida – drottningen av Saba”. 2005 skrev jag en essä i Svenska Dagbladet som handlade om den forne kejsaren Haile Selassie.
Läs essän här.