Nyhetsarkiv

Kategorier

Ethno Press Youtube

No items

Ethno Press Facebook

Ethno Press Twitter

emelie mararv

Finns det kannibaler i Afrika?

Bloddrypande rapporter från Centralafrikanska Republiken, CAR, nådde svenska tidningsläsare söndagen den 12 januari.

Fasansfulla scener, som inkluderar dödsskjutningar och kannibalism, uppges ha utspelat sig i Centralafrikanska republikens (CAR) huvudstad Bangui de senaste dagarna, skrev exempelvis Aftonbladet.

Det var Tidningarnas Telegrambyrå, TT, som hade levererat materialet. Och TT hade i sin tur fått det från franska AFP.

Chockerade invånare i staden vittnar om hur tjuvar bland annat dödat en muslimsk man, skurit upp honom med en machete, hämtat bröd och börjat tugga på hans arm, stod det i TT-texten.

Huruvida det också fanns senap och ketchup till hands framgick inte. Läs texten HÄR.

Storyn lät mer som Tintin i Kongo än seriös nyhetsrapportering. Det var Emelie Mararv, en vän till mig, som gjorde mig uppmärksam på artikeln. Hon bor själv i CAR med sin familj och bloggar om situationen där. Hon har under flera år förundrats och många gånger irriterats över hur landet skildras i västerländska nyhetsmedier.

CAR är ett exempel på ett land som är så okänt för svenska nyhetskonsumenter att man kan dra till med nästan vad som helst i syfte att skapa upplagehöjande sensation utan att bli motsagd. Få svenskar har förstahandskunskap om landet.

Efter det att Emelie hade skrivit om TT:s rapportering drogs nyhetsartikeln tillbaka.

Just CAR har tidigare figurerat i det här sammanhanget. Den gamle kejsaren Jean-Bedél Bokassa påstods på 1970-talet ha kannibalism som hobby. Han hade kylen full av människokött, sades det. Det rörde sig om ett antal skolpojkar som han hade slagit ihjäl eftersom de inte ville klä sig i de påbjudna skoluniformerna. Några bevis presenterades mig veterligen aldrig.

Den intressanta frågan om kannibalism återstår dock. Förekommer sådant i Afrika?

Uppgifter om människoätande folk återfinns i ett otal etnografiska rapporter från världens alla hörn. Sydamerika, Afrika och Nya Zeeland, exempelvis. Men intressant nog saknas det trovärdiga förstahandsuppgifter om sedvänjan. Överlevnadskannibalism är en sak, sådant finns belagt. Även rituell kannibalism. Men det som kallas institutionaliserad kannibalism, det vill säga att göra människokött till vardagsmat, är såvitt man kan bedöma en skröna.

Nationalencyklopedin NE skriver om detta. Idén om kannibalism, liksom idén om incest, används i etnocentriska syften för att karaktärisera andra folkgrupper som vilda eller omänskliga, skriver NE och fortsätter: ”Övertygelsen om kannibalismens existens understryker uppfattningen om civilisationens förfinande inverkan på människans annars i grunden djuriska natur”.

Det är kanske precis det, det handlar om. Att somliga vill leda i bevis att människorna i Centralafrikanska Republiken är djur.